Agria Breed Profiles 2016–2021

Enligt den Novus-undersökningen som genomfördes 2020/2021 var totalt 94 % av de registrerade hundarna i Sverige försäkrade och Agria försäkrade ca 43 % av dessa. Av alla hundar i Sverige (registrerade och oregistrerade) var 92 % försäkrade, och av dessa försäkrade Agria ca 39 %.

Naturligtvis kan andelen försäkrade hundar variera beroende på ras, men det är svårt att veta säkert. Att jämföra registreringsnummer hos vissa raser, speglar att en stor procentandel är försäkrade hos Agria och statistiken är sannolikt mycket representativ för de raserna i Sverige. Från och med ABP 2011–2016 redovisas andelen försäkrade hundar med registreringsnummer och andelen hundar utan ett registreringsnummer. Om det är 10 % eller fler oregistrerade/saknar registreringsnummer visas i diagram 12 även en jämförelse mellan registrerade och oregistrerade hundar.

Nyförsäkrade hundar kanske inte har angivit ett registreringsnummer direkt och för raser med en yngre population än genomsnittet kan registreringsprocenten vara en underskattning av det verkliga värdet. Information om ifall registreringsnummer finns eller saknas har lagts till i ABP då intresset varit stort från många rasklubbar som vill veta om de oregistrerade hundarna kan ha mer hälsoproblem än de registrerade hundarna.

I vissa fall kan en rasklubb veta att en lägre andel hundar är försäkrade hos Agria. Vilken inverkan har detta på tolkningen?

Statistiken är korrekt när det gäller hundarna som är försäkrade hos Agria; de beskrivna förhållandena uppträdde i angiven frekvens hos dessa hundar. Innan man räknar bort statistiken från Agrias data är det viktigt att tänka ”finns det någon trolig anledning att tro att hundarna försäkrade hos Agria är väldigt olika (det vill säga, mycket mer eller mindre hälsosamma) än hundarna försäkrade någon annanstans?” För det mesta är detta osannolikt.

Däremot finns det begränsningar i vissa raser där det finns få hundar i databasen (se nästa FAQ).

I allmänhet, om det finns ett stort antal hundar genererar det fler år under risk, och för dessa raser är statistiken som mest exakt/representativ.

För raser med färre hundar men hög risk för sjuklighet (VVH) eller dödlighet (dödsfall) kan frekvenserna antas vara korrekta.

För raser med färre hundar och låg risk för sjuklighet (VVH) eller dödlighet (dödsfall) måste resultaten tolkas med försiktighet, eftersom att få individer kan ha en stark påverkan på datan.

För att en diagnos ska visas i profilerna ska minst 8 hundar ha haft en händelse/fått en diagnos inom en diagnostisk kategori; annars presenteras ingen data för den kategorin.

Vi har noterat i de profiler där läsaren bör utöva en större försiktighet vid tolkning av materialet.

Läsaren måste förstå att ABP är ett verktyg som används för att förstå förekomsten av sjukdom/skada och dödsfall hos hundar tillsammans med annan information, kunskap och erfarenhet. Sunt förnuft måste användas för att tolka materialet och för att tillämpa informationen om rasen.

Uppfödare och rasklubbar är ofta optimistiska till att hälsorelaterade problem kan förbättras snabbt. Baserat på en vetenskaplig förståelse av sjukdom, populationer och erfarenhet är det osannolikt att hälsoläget förändras markant under relativt korta tidsperioder.

Som det beskrivs i ABP är datan påverkad av förändringar i försäkringsvillkoren, veterinär- och ägarpraxis tillsammans med andra faktorer, särskilt över tid. Det är dock rimligt att tro att de flesta förändringar skulle påverka de flesta raser på liknande sätt. För att minska fel- eller övertolkning antas det att jämförelser av varje ras i relationen till Alla Raser ger den bästa bilden av diagnosuppträdande med minst risk för missförstånd.

För att minimera risken för fel- eller övertolkning antas det att en jämförelse mellan den enskilda rasen och Alla Raser ger den bästa bilden med minst risk för missförstånd.

Relativ Risk (frekvensen i rasen dividerad med frekvensen hos Alla Raser) presenteras numeriskt och tolkas som hur mycket lägre eller högre sannolikhet det är att en hund av rasen skulle uppleva tillståndet jämfört med Alla Raser.

I stället för att fokusera på exakta siffror eller små riskförändringar under olika tidsperioder krävs sunt förnuft och att läsaren fokuserar på allmänna trender och jämförelser.

Oftast beror det på att de råkar ut för samma typer av sjukdomar eller skador, alternativt att det finns för få hundar i rasen/varianten för att en egen profil ska kunna tas fram.

Det finns inget sätt för oss att känna till typen eller aktiviteterna hos en viss hund. I många raser kan arbets- och showhundar komma ut ur samma kull, så deras genetiska predispositioner kan vara lika. I ABP görs därför ingen skillnad på typ eller användningsområde.

Från fall till fall kan det vara möjligt att tillhandahålla viss information, till exempel en lista över orsaker till sjukdom eller dödsfall inom rasen. Denna information är dock inte kvantifierad eller justerad och måste tolkas/användas mycket försiktigt. Mejla din förfrågan till agriabreedprofiles@agria.se

Materialet ett verktyg för att förstå bilden av hälsa och sjukdom för en ras. Här är några sätt som rasklubbar kan samla ytterligare information:

Använd internet och andra informationskällor. Har det rapporterats om åkomman tidigare eller på annat håll? Har klubbar i andra länder tittat på problemområdet?

Ta hjälp av en forskare/veterinär. Har de ytterligare information kring problemet i din ras, eller kanske samma eller liknande problem i andra raser? Är de intresserade av att hjälpa dig att ta reda på mer?

Obs! Agria-SKK Forskningsfond har finansierat många rasspecifika projekt och forskare är välkomna att ansöka om forskningsmedel. För mer information se: https://www.skk.se/sv/Agria-SKK-Forskningsfond/

Överväg att göra en enkät bland medlemmarna i din rasklubb/ägare av din ras för att samla in era erfarenheter. Kom ihåg att metoderna som används för att genomföra och tolka en undersökning har stor inverkan på exaktheten. Ta hjälp för att hitta en lämplig metod för att öka sannolikheten att du får värdefull och användbar information. Kontakta SKK som har enkätverktyg anpassade för rasklubbars behov.

I vår databas finns det ett registreringsnummer angivet för ungefär 70 % av hundarna som ingår i Alla Raser, i många enskilda raser är siffran ännu högre, upp emot 80 % till 90 %. Registreringsnumret som registrerats kontrolleras inte mot någon kennelklubb, men det finns inget incitament för en hundägare att ange ett påhittat registreringsnummer i sin försäkring.

I den svenska hundpopulationen finns det en hög andel renrasiga hundar. Under 2020–2021 såg vi en ökning av registrerade hundar, men därefter sjunker registreringssiffrorna igen, likt hur det ser ut i många andra länder.

Det är ganska troligt att även om en viss hund inte är registrerad kan den ha kommit från en renrasig bakgrund och dess hälsoproblem och reflekterar därför rasen.

I praktiken finns det ingen vinning eller motivation för en ägare att felaktigt rapportera sin hund som renrasig om det är en blandras när man ansöker om försäkring.

Det diagnostiska register som används i databasen är detsamma som används av alla veterinärer. För uppdateringarna i ABP har vissa sammanfattande kategorier skapats och organiserats för att förbättra förståelsen och att återspegla de viktigaste problemen hos hundar.

Som det förklaras i ABP räknas en individ endast en gång inom en given diagnostisk kategori under den angivna tidsperioden. Generella orsaker är organiserade antingen utifrån kroppssystem eller sjukdomstyp. Till exempel neoplasi (tumörsjukdomar) eller mage/tarm.

Det kan vara "överlapp" mellan kroppssystem och sjukdomstyp. Till exempel kan en hund diagnostiseras för ett öronproblem och ett hudproblem, men det kan slutligen fastställas att hunden har allergi. På så sätt räknas en hund i båda kategorierna (öron och hud) i generella orsaker.

Som ett annat exempel kan hundar ha ospecifika symtom och diagnostiseras som "sjuka". När veterinären fortsätter utreda kan den ange en mer specifik diagnos. Om detta inträffar och kvittounderlagen lämnas in samtidigt, är det den mest specifika diagnosen som registreras.

Alla cancer- eller neoplastiska tillstånd (både godartade och elakartade) ingår under neoplasi, oavsett plats eller kroppssystem.

Skada har separerats från diagnoser som handlar om rörelseapparaten, så kallade lokomotoriska problem. Skada inkluderar till exempel frakturer, trafikskador och andra diagnoser av allmänt traumatisk karaktär som kan förekomma vanligare inom en specifik ras på grund av dess användnings- eller verksamhetsområde, men sannolikt inte på grund av någon ärftlig risk (diagram 3,4,5,6,7,8).

I rörelseapparatens egna diagram (9 och 10) presenteras diagnoserna i form av generella kategorier kopplade till rörelseapparatens olika delar.

I dessa generella kategorier finns både sjukdoms- och traumadiagnoser med – det som styr är vilken del av rörelseapparaten som drabbas av sjukdom eller skada.

Lokomotoriska problem är de som påverkar muskler, skelett, leder, senor och ligament. Observera att korsbandsskador ingår i lokomotoriska snarare än skada eftersom många raser har ökad risk. Detta på grund av en degenerativ förändring i knäleden som kan leda till traumatisk korsbandsruptur.

De flesta hundar har en veterinärvårdsförsäkring och många har även en livförsäkring. Veterinärvårdsförsäkringen behålls ofta när djuret blir äldre, eller tills hunden går bort och genererar därför fler ÅUR. Livförsäkringen tas ibland bort av djurägaren när hunden blir äldre, alternativt avslutas automatiskt när hunden blir 8, 10 eller 12 år – 10 år är den vanligaste åldern då livförsäkringen upphör. Detta tillsammans genererar lägre ÅUR.

Hunden kan ha varit försäkrat före mätperiodens början och haft ett veterinärbesök (VVH), eller att man har tecknat en försäkring för en äldre hund med tidigare veterinärvårdsbesök. Hundens första noterade VVH som ligger till grund för materialet är nödvändigtvis inte hundens första veterinärbesök (VVH) - bara den första i ABP-data.

Om rasen har färre än 10 % oregistrerade hundar försäkrade visas inte diagram 12. Diagram 11 visar hur andelarna fördelas mellan registrerade och oregistrerade hundar i rasen.

Ja. När du jämför mellan raser, var noga med att notera skalan i varje diagram. Skalan väljs av dataprogrammet baserat på de faktiska värdena för rasens data, det är därför viktigt att notera siffrorna på skalan.

Sättet vi presenterar Relativ Risk på är ett standardiserat sätt att presentera just Relativa Risker på. Man utgår inte från 0 eftersom 0 är ”ingenting”, man utgår från 1 för att inte få negativa siffror vid lägre risk.

Till exempel om en ras har en morbiditet på 1 425 per 10 000 ÅUR och Alla Raser har 1 641 per 10 000 ÅUR, blir den relativa risken 1425/1641 = 0.87. Rasen har alltså en lägre Relativ Risk än Alla Raser. Om rasen har samma Relativ Risk som Alla Raser är den Relativa Risken 1.0.

De flesta termerna för diagnoser eller kroppslokalisation är självklara (åtminstone för dem som känner till vanliga problem hos hundar). Som det framgår av det statistiska materialet rekommenderas alltid att uppfödare och rasklubbar samarbetar med en veterinär som kan ge ytterligare förklaringar och inblick i diagnoser, diagnostikprocessen och hälsofrågor i allmänhet.

Tabell 1: Diagnos och definitioner