Diabetes (sockersjuka) är idag ett stort globalt hälsoproblem som också drabbar hundar. Hundens diabetes ger samma symtom som människans - t.ex. ökad törst, ökad urinmängd och avmagring - och även hos hundar finns olika typer av diabetes.

För att få en bild av hur vanligt det är med diabetes hos svenska hundar har Tove Fall från SLU analyserat över 180 000 hundar försäkrade i Agria. Genomgången visar att flera svenska raser, såsom jämthund, svensk lapphund, hamiltonstövare och drever är överrepresenterade. Högst risk att insjukna hade dock hundar av rasen australisk terrier. Bland de minst drabbade raserna finns schäfer och boxer.

Risken för att en svensk medelhund ska ha insjuknat i diabetes vid tio års ålder uppskattas vara 0,7 procent medan risken för en drever är 2,4 procent. Medelåldern vid insjuknandet var 8,6 år. Ungefär fyra av tio hundar avlivades direkt efter diagnos, och då handlade det ofta om jakthundar, vilket troligen hänger samman med att det är svårt att kombinera insulinbehandling med vissa typer av jakt, såsom löshundsjakt.

En anmärkningsvärd upptäckt var att det inom vissa raser, såsom jämthund, gråhund och border collie, nästan uteslutande var tikar som drabbades. Ungefär var tjugonde jämthundstik i databasen hade insjuknat i diabetes vid tio års ålder. Till följd av detta genomförde Tove Fall en fördjupad studie av jämt- och gråhundstikar. De journaler och blodprover hon samlade in och analyserade visade att diabetessjuka tikar fått sina första symtom i efterlöpsperioden, en fas på ca 70 dagar då tikarna har en hormonprofil som är snarlik den hos dräktiga tikar. Nära hälften av de diabetessjuka tikarna i studien tillfrisknade från sin diabetes efter kastration.

Jämthundstikar drabbas också oftare än andra tikar av diabetes under dräktighet. En undersökning där även andra raser ingick visade att det är svårt att medicinskt behandla dräktiga hundar med diabetes och att sjukdomen ofta blir permanent hos dräktiga hundar som insulinbehandlats. Många tikar tillfrisknar dock helt om dräktigheten avbryts via abort eller kejsarsnitt. Tiken bör sedan kastreras för att förhindra återfall i samband med nästa löp.

För mer information kontakta veterinär Tove Fall, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU på telefon 018-67 29 53 eller e-post: tove.fall@kv.slu.se.

Källa: SLU