Nyförälskad i jaktlabradorer

Anne Nerell är före detta framgångsrik och storskalig uppfödare av utställnings-golden retrievers som konverterat till en minimal uppfödning av jaktlabradorer.
– En dag när jag var ute och tränade en av mina show-golden retrievers i apportering gav jag upp och bestämde mig för att min nästa retriever skulle bli en labbe med rena arbetsegenskaper, avslöjar hon.

Ganska snabbt efter att Anne Nerell bestämt sig för att det var en jaktlabrador hon skulle ha kom Loke in i hennes liv.
– Jag insåg snabbt att jag och Loke passade varandra som hand i handske och att träna honom gick som på räls, berättar hon.

När Loke bara var sex månader fick han följa med på sin första andjakt och lite drygt ett år gammal startade han på sitt första jaktprov där han belönades med ett förstapris och HP.
– Loke var bara tre år när vi fick vårt förstapris i elitklass och med hjälp av självförtroendet det gav oss tog vi två till vilka behövs för titeln jaktchampion.

Anne beskriver sitt förhållande till Loke som ”sin första kärlek”.
– En bra jaktlabbe har en ”will to please” på riktigt, de är följsamma, intelligenta och trygga. Dessutom har de en av- och påknapp som jag uppskattar enormt både i arbetande situationer och inomhus i vardagen.

Hela 335 golden retrievervalpar under kennelnamnet Friendship och Stenbury, som är hennes nyare prefix, hann det bli innan Anne konverterade till jaktlabradorer.

– Jag reste land och rike runt med mina goldens och hade goda framgångar i utställningsringarna. Tyvärr fick jag problem med en ärftlig sjukdom på en av mina tiklinjer och det uppskattades inte att jag försökte tala öppet om problemet. Det gjorde att min glädje försvann, förklarar Anne.

Jaktlabradorer har hon ingen ambition att föda upp i större skala.

– Kanske blir det någon kull när jag känner för det men jag har inte målet att bli en erkänd uppfödare av jaktlabradorer. Visst är det kul om det går bra för de få hundar jag fött upp men det är mest för att det då blir lättare att hitta bra köpare till kommande valpar.

Just nu har Anne sin andra kull jaktlabbar som ”Milla”, en tik från hennes första kull, är mamma till. Pappa till kullen är ”Will”, en engelsk importhane, som Anne såg på en träningshelg för första gången.

– Will är en oerhört kompetent hund som klarar alla miljöer och andra hundar. Han är dessutom enormt explosiv när det gäller men kan koppla av när han ska, berättar Anne.

– Jag tror inte på ytterligheter när det gäller avel utan min erfarenhet är att du får en mer homogen valpkull om du inte försöker väga upp sämre egenskaper hos tiken med den absoluta motsatsen hos hanen.

Anne är också exteriördomare och dömer regelbundet hundar av retrieverraser.
– Även om det kan tyckas motsägelsefullt är det skönt att inte längre behöva ta samma hänsyn till en valps exteriöra förutsättningar när jag ska välja min favorit i en kull.

En extriör egenskap som dock skulle kunna förbättras på jaktlabradoren tycker Ann är mängden underhudsfett alternativt underull.

– De skulle behöva mer underhudsfett eller underull för under jaktprover på hösten eller tidigt på våren blir det kallt för dem att arbeta länge i våra svenska kalla vatten.

Det absolut viktigaste för Ann numera är dock mentaliteten.
– En bra hund för mig är en hund som jag trivs att leva ihop med, avslutar hon.

Gillar? 0 röster, ej betygssatt 0 av 0 gillade, NaN i betyg