I Vrigstad i Småland hittar vi Anders Fritz och hans familj. Tillsammans med sambon Lotta Wikell har de kennelnamnet Djurskullens. I den stora röda villan som ligger idylliskt omringad av skog och kohagar finns det en basenji och en grand danois som framförallt är Lottas utställningshundar. I hundgården på den stora inhägnade tomten hittar vi Anders ögonstenar, två jämthundar som båda uppvisar god kondition och ett trevligt lynne.

Tidigt jaktintresse

Anders växte upp i en familj som hade drever. Hans pappa jagade och intresset väcktes tidigt då han som liten kille fick följa med ut i skogen. När han var 15 år tog han jägarexamen och har jagat i stort sett varje år sedan dess.

Anders första egna jakthund blev en petit basset griffon vendeen som visade sig bli mycket duktig på rådjur. Intresset för att jaga älg tog överhanden när jämthunden Findus gjorde entré i familjen. Sedan har det blivit ytterligare ett par jämthundar som framförallt jagar älg men också vildsvin.

Meriterade hundar

Den intensiva jaktperioden är september till januari varje år. Men Anders hundar ligger inte helt på latsidan övrig tid på året. Jämthunden Findus är dubbelchampion, det vill säga både jaktchampion och utställningschampion och den unga tiken Busan har än så länge hederspris från junior klass. Anders planerar också att åka till Finland och gå jaktprov där för att ytterliga meritera sina hundar.

Dessutom springer hundarna ofta vid cykel under sommaren för att bygga upp konditionen inför jaktsäsongen.

– Att ha mina jakthundar i toppkondition är jätteviktigt för att de ska orka flera dagars jakt i skogen, säger Anders. Att de spränger sig första dagen är annars en stor risk.

Jakten är avkoppling

När Anders får frågan varför han jagar är det självklara svaret att hund- och jaktintresset går hand i hand. Dessutom är det en social bit, många av Anders kompisar jagar och han träffar också nya vänner genom jakten. Det är helt enkelt avkoppling att komma ut i skogen och bara vara. Att fylla frysen med kött där man vet att djuren haft ett naturligt och bra liv är heller inte fel. De här djuren har inte stått i trånga spiltor eller fraktats på lastbilar till slakterier.

– Jakt med hund är det jag föredrar, förklarar Anders. Det finns ingen bättre musik för öronen än ett riktigt ståndskall.

Varje år brukar Anders åka till norrland för att jaga, så även i år då han alldeles nyligen var där i en vecka. Den här norrlandsresan skulle visa sig bli speciell då Anders fick skjuta sin första björn.

– Min jämthund Findus skällde på ko med kalvar så jag satte mig ner och tog en kopp kaffe då jag såg något röra sig i ögonvrån. Jag vred sakta på huvudet och såg en björn! Jag fattade mig snabbt, tog upp bössan och sköt. Skinnet och huvudet tog jag med hem till småland och det har jag nu lämnat in till en konservator.