– När en kompis rekommenderade mig rasen visste jag knappt vad det var för hund, berättar Boel. Men när jag började kolla på vilka egenskaper jag sökte och drog dessa för SKK:s rasinformatör som även hon föreslog Irish Softcoated Wheaten Terrier blev jag nyfiken på rasen på riktigt.

Boel berättar att 1999 begav sig hon och hennes familj till Terrierderbyt i Solna för att kolla in rasen.
– Jag föll direkt även om mina barn till en början inte tyckte det var den vackraste rasen de sett, skrattar Boel.

– Med Mascot, vår första tik, tävlade vi lite lydnad och åkte på en och annan utställning. Vi var ett litet gäng som började ställa ut våra hundar samtidigt och jag fick snabbt smak på sporten även om Mascot egentligen kanske inte höll mer än ck-nivå.

Utställningsintresset vaknade snabbt

Boel blev ganska så snabbt sugen på att skaffa en lite vassare utställningshund och efter att ha varit i kontakt med Stig Juréen på Kennel Windisle fick hon i slutet av 2001 köpa en lovande hanvalp av honom.
– Valpen döpte vi till Casper och idag, nio år gammal, är hans fulla namn; INT SE FI EE DK NO LV UCH NV 06 Windisle Inycon ”Casper”. Casper är en fantastisk hund som betytt mycket för oss med sin personlighet och som har lämnat fina och framgångsrika avkommor, med barn och barnbarn i tre världsdelar trots att han bara är far till sex kullar.

2003 fick Boel sitt kennelnamn Buckwheat och våren 2008 blev dottern Edit, tidigare framgångsrik Junior handler, delägare i kenneln. Buckwheat betyder föresten bovete vilket var en av huvudingredienserna i den hundmat som Boel tidigare lagade själv till sina hundar.

Buckwheats första kull

I februari 2004 föddes Boels första första kull.
– Kullen bestod av fyra tikar varav vi behöll en som jag är mycket stolt över att ha fött upp; FI SE DK LV UCH Buckwheat Helga Hufflepuff. Trulsa som vi kallar henne till vardags är idag flerfaldig champion och år 2007 utsågs hon även till Årets Bästa Allround tik i rasklubben med meriter i utställning, viltspår och agility. Hon ägs av Boels dotter Edit och har haft två valpkullar.

Fram tills idag har det fötts 8 kullar under prefixet ”Buckwheat”. I sitt avelsarbete prioriterar Boel det fenotypa, det vill säga föräldrar som är typlika samt att hålla inavelsgraden på en låg nivå.
– Två typolika hundar blir sällan den där fina mixen man hoppas utan oftast ”antingen eller”. När Boel tittar på en stamtavla är det inte championtitlar som är viktigast utan att hundarna kommer från sunda linjer och helst inte är alltför mycket använda.

– Magkänslan måste också säga sitt. Helst vill jag se föräldradjuren tillsammans för att kunna föreställa mig hur en kombination skulle kunna bli, säger hon.

Prio i avelsarbetet

För att bredda sin avelbas och inte riskera att tappa en tiklinje bestämde sig Boel också tidigt för att arbeta på två tiklinjer.
– Vi tog en parningsvalp efter vår egen Casper, en tik som lämnat två fina kullar och numera har tillfallit sin foderfamilj, berättar hon.

Hälsa och mentalitet är prio ett i Boels avelsarbete. Överdrivna rädslor och aggressivitet är egenskaper hon själv aldrig skulle avla på. När det kommer till det exteriöra tycker Boel att konstruktion, päls och storlek är viktiga egenskaper samt förstås ett alert terrieruttryck och rastypiska rörelser.
– Dessutom anser jag att en tydlig könsprägel är viktig. Man ska se på huvudet om det är en hane eller tik och inte behöva titta under magen, säger hon.

"Jag är en frisör-wannabe"

Boel ägnar ofta större delen av söndagarna åt skötsel av sina fyra hundars pälsar. Hon låter aldrig hundarnas pälsar gro igen helt eftersom hon klipper och badar dem regelbundet även utanför utställningssäsongen.
– Är man inte en ”frisör-wannabe” ska man inte ha där här rasen, säger hon och berättar att hon tycker att det är rogivande att hålla på med pälsarna.

Förutom att föda upp valpar, ställa ut hundar, träna rallylydnad och agility samt trimma pälsar håller Boel en del kurser för sina egna valpköpare samt i rasklubbens regi.
– Jag har gått en hel del instruktörsutbildningar på Hundens Hus och tanken var väl egentligen först att jag enbart skulle kunna hålla egna valpkurser för att säkerställa att mina valpar fick en bra start i livet.

Många järn i elden

För Boel är det jätteviktigt att ge alla de egna hundarna ett bra liv. Hon strävar efter att familjens samtliga fem hundar, ska få lite kul istället för att satsa allt på en elithund i flocken.
– Show, sport och fritid är lite av min mantra. Jag vill att mina hundar ska må bra, inte vara stressade och ha förmågan att koppla av.

Den närmaste framtiden planerar Boel att ägna åt en valpkull, träna lite viltspår, hålla en kurs i rallylydnad samt en och annan utställning.
– Vi ska para en fodertik och tänkte försöka komplettera Trulsas viltspårschampionat. Sen så tänkte vi ställa ut lite lagom i Sverige och utlandet, sammanfattar hon.