Fokus på Mamima Jakt har dock alltid legat på vildsvinsjakt. Lars Schepler kommer ursprungligen från Danmark där terrängen för vildsvinsjakt ser annorlunda ut mot i Sverige. I varje fall så fort man kommer norr om Skåne.

– I Sverige är inte vildsvin så vanligt som på kontinenten ännu. Det märks genom att vi och våra hundar ligger efter både när det gäller själva jakten och eftersöket på vildsvinen.

Konfronterar istället för att fly

Lars berättar att vildsvinens beteende skiljer sig enormt mycket från andra vilda djurs.

– Vilda djur i ”normalt tillstånd” flyr från hunden vilket inte ställer så stora krav på den. Ett vildsvin däremot stannar och konfronterar hunden vilket ofta gör hunden osäker.

Hunden måste därför genom träning lära sig hur den ska parera ett vildsvin som helt plötsligt kastar sig runt och attackerar den.

– En hund som frontar ett vildsvin kan hamna i problem, så för att bli en bra vildsvinshund och för att kunna tackla olika situationer måste hunden lära sig läsa deras beteende.

Mentalt en mycket krävande jaktform

Att jaga vildsvin är därför mentalt mycket jobbigare för hunden och skillnaden i träningen ligger mycket i att vi måste pusha den att våga mer. Lars berättar att han träffat många hundar som inte har några problem att driva vildsvin eftersom de då har full kontroll. Att resa ett vildsvin ur en lega är däremot en helt annan sak.

– Om du märker att hunden inte riktigt vågar gå fram till ett vildsvin som ligger ned kan du ta till ett litet trix. Koppla hunden och gå tillsammans med den fram mot platsen där vildsvinet ligger. Så fort det reser sig och sticker släpper du hunden så att den får springa efter. Det höjer självförtroendet enormt hos hunden, säger Lars.

Träna på rätt sorts vildsvin

Till Mamima Jakt kommer hundar av alla typer för att träna.

– Vi har idag sju träningshägn och tre avelshägn med vildsvin där vi har full koll på våra djur.

Nyckeln i träningen på Mamima säger Lars är att släppa ihop en hund med rätt sorts vildsvin.

– Vi märker upp våra djur med olika färgkoder beroende på hur aggressiva de är för att träningen ska hamna på rätt nivå.

Inkallning räddar liv

En annan faktor som han ser som avgörande för att jakten ska bli säker och lyckad är lydnad på hundarna. Lars poängterar också att inkallning absolut inte förstör jaktlusten.

– Lydiga hundar är något vi eftersträvar hårt. Har du kontakt med din hund under jakten och kan kalla in den i alla lägen minskar risken för skador enormt.

Lars tycker inte det går att säga en ras som är expert på vildsvinsjakt även om några kanske är mer benägna är andra. Som ett hyfsat säkert kort nämner han jämt- och gråhunden.

– Många spetsar och terriers har vi bra koll på och de raserna ligger också i topp på våra tester idag. Men många av de utländska raserna vet vi ännu inte så mycket om.

Han tycker också det är viktigt att noga fundera över syftet med en hundras samt hur man själv vill jaga.

– Vill jag till exempel skjuta själv ska jag ha en ställande hund men vill jag vara en del i ett jaktlag kanske en drivande stötande ras är bättre.

Måste mogna mentalt

En hund bör vara minst ett år innan man släpper den på vildsvin första gången. Att den ska vara så pass gammal beror på att de flesta hundar inte är mogna mentalt innan.

– Däremot kan du spåra med hunden innan och vänja den vid lukten. Gör lukten av vildsvin till en lek och en kul grej. Träna också gärna unghunden att våga vara nära ett skjutet vildsvin, säger han.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att en hund som ska jaga vildsvin måste vara i bra kondition både fysiskt och mentalt samt veta hur man jagar vildsvin. Att den är lydig minskar också risken för skador.

– Så länge du har respekt för vildsvinen är de det roligaste vilt vi har i Sverige. Dessutom smakar de gott att äta så det finns bara fördelar med dem, avslutar Lars.

Så fungerar försäkringen

Mamima Jakt är en av Sveriges två anläggningar för anlagstest/diplomtest av vildsvinhundar som fullt ut är godkänd av Svenska Jägareförbundet och SKK. För en diplomerad renrasig vildsvinshund kan du höja livvärdet med 9300 kronor hos Agria Djurförsäkring. En diplomerad blandras kan höjas med 5500 kronor (till max 20 000 kronor).